Snart gäller det!

Imorgon börjar jag på mitt nya jobb.
Det är nåt jag känner en skräckblandad förtjusning inför.

Så länge har jag nu drömt om att jobba just på Happy Homes att jag målar upp drömscenarion framför mig. Drömmar som snabbt kan slås hål på och fallet ner till backen brukar göra ont.
I takt med att mörkret faller i rummet, så kommer tankarna krypande:
-Tänk om jag inte alls är bra på det där med färg och form?!
-Tänk om jag kommer va helt värdelös i butiken, och jag som sagt att jag gillar att sälja!?!?!!
-Tänk om chefen blir besviken på mig. Han verkar ha så höga förväntningar.
-Tänk om min familj blir besviken på mig. De verkar tro att de här ska passa mig som handen i handsken...men det kanske det inte gör. Vad ska jag då göra?