kanske...

Kanske blev inte livet som man önskade att det skulle bli.

Du fick inte det där drömjobbet...

Du träffade inte den där fantastiske killen/tjejen...

Den där drömmen du hade slog aldrig in...

Istället hopar sig molnen runt dig och mörkret kryper närmare. Kylan biter tag i din själ och sakta börjar hoppet och drömmarna förtvina och dö...

Det är såna gånger det är skönt med den där kommentaren, den där blicken eller bara den där underbara låten. Nånting som får ljuset att glimta till långt borta i mörkret och påminna dig om att det kommer en morgondag...det här var bara inte din dag.

En ny dröm vaknar sakta till liv: en dag är det kanske min tur...min tur att en dröm och förhoppning blir verklighet!

Tack ni fantastiska vänner och ljusglimtar i mitt liv...jag älskar er och det är ni som gör livet värt att leva!